I mina drömmar och visioner inför det stora äventyret har jag sett mig själv som den frie vagabonden, den slitne hårde mannen från vidderna som likt ensamvargen väljer sina egna vägar och struntar i alla andra. I fantasierna är jag endast bunden till en enkel sliten ryggsäck i vilken jag bär mitt liv. Dygnsgammal skäggstubb och patinerade Levi´s är ytterligare attribut som förstärker klichéen.
Nu ligger en resväska stor nog att rymma en Fiat på golvet i vårt vardagsrum. Buntar av nystrukna, felfria kläder ligger intill den i väntan på att omsorgsfullt packas ner. En del av kläderna visste jag inte ens att jag ägde. Den stora organisatören är naturligtvis Gila, min fru, som tydligen inte ser min drömbild. Hennes 'du ska faktiskt vara borta länge' och 'det kan vara bra att ha' och 'du kommer ju ändå inte att bära några längre sträckor' har obarmhärtigt sopat undan visionernas vägdamm och blottlagt den krassa verkligheten. Jag är självfallet mycket trygg i hennes visdom och givetvis också evigt tacksam.
Men, det är skönt att fantisera! Vad heter månne 'gaffeltruck' på hebreiska?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hihihi...packhysteri! jag är INTE avundsjuk på dig! och i slutändan blir det ju alltid för mycket grejer med...och du, säg till mamma att lämna lite plats till mits-anavim och bisli ;)), det känns som att mina gravidcravings kommer efter förlossningen :)) kram
SvaraRaderaInga problem! Vi fyller upp bagageutrymmet i Fiaten innan vi packar ner den inför hemresan i maj! :D
SvaraRaderaHaha! Mormor Rachel -sydromet you know. The more the merrier! Du kan ju alltid starta ett eget stånd på shok'ha Carmel om du får ont om cash. Du skulle nog kunna få en slant för både kläder och väska.
SvaraRaderaPå tal om mits-anavim så önskar jag också en flaska. Har glömt att denna essentiella gudadryck existerar. Guu va gött!
Kul läsning förrästen! :) Ska promota din blogg så mycket jag kan!
Kram
Tack min tös! Ska försöka kämpa emot när mormor vill fylla min resväska med frusen mat.
SvaraRadera