Mud, Blood and Bikes

Chrille Armstrong in action

.

Ni kanske kommer ihag mitt fruktlosa forsok att ta bussen till Modiin den 18 mars for att kora ett tufft mountainbikepass med Oren? Hur som helst, idag blev det antligen av! Klockan 5:55 i morse antrade jag pigg och alert TAGET till Modiin, och se, den har gangen gick det mycket battre! Oren motte upp med bil vid stationen i Modiin och fastsurrade pa taket med hjalp av ett hederligt svenskt Thule-rack tronade tva state-of-the-art mountainbikes! De glimmade och blankte i den starka morgonsolen, kedjorna var smorda och dacken var fulla av komprimerad luft! Klockan var ej annu sju.

Efter en kort biltur lastades cyklarna av i Canada Park, ett naturreservat belaget pa nagra av de berg som omger Jerusalem. Landskapet ar pastoralt, fullt av historia och utsikten ar verkligen hanforande! Man sager att den israeliska varen ar blott en vecka lang, i alla fall nar man pratar om varblomstringen och som av en handelse rakar det vara just den har veckan. Kullarna ar oversallade av olika blommor och fargprakten ar stor!

Oren ar tjugo ar yngre an jag och en f.d. aktiv tavlingscyklist, bade pa vag och i terrang, men han lovade mig att vi skulle 'go easy'. Orens gamla avlagda bandana, hjalm och handskar passade som hand....mycket bra och efter en snabb justering av sadelhojden bar det ivag! Det drojde inte lange forran mina bronker skrek som ostamda kyrkorgelpipor och mjolksyran stod hogre an saven i traden vi cyklade forbi. Nu fick jag betala for en vinter i osedvanlig lattja och mina kritvita pinnar till ben darrade betankligt nar vi forcerade uppat, uppat, uppat...

Val uppe pa toppen av det hogsta berget beordrade Oren rast och vila och vad gor karln? Ur sin ryggsack plockar han fram en portabel espressomaskin, producerar tva ljuvliga koppar kaffe varefter han leende racker mig den ena!

Only in Israel, only in Israel!

Vad hander med en trott, otranad och genomsvettig 48-arig varmlanning nar han har suttit pa toppen av ett berg i Israel och druckit espresso i den uppatgaende varsolen? Jo, det kan jag tala om. Han blir valdigt kall och stel! Blir han sa kall och stel att han star pa nasan nar han val satter sig pa cykeln och kor i full galopp nedfor berget? Ja, det blir han! Sa kall och stel att han star pa nasan en andra gang innan varmen atervander till muskler och leder? Jada, sa jakla kall och stel blir han!

Det hela gick dock bra forutom ett smarre skrubbsar pa hogerarmen och ett litet jack i knat. Oren blev sa orolig att han foreslog en lattare vag nedfor men jag ar ju en karlakarl och vagrade lyssna pa det orat! 'No no, let`s go! Last down is a loser!' Mitt leende dolde dock effektivt hjartat i halsgropen! :)

Naval, resten av trailen avlopte val och efter ca tva timmar lastade vi upp cyklarna pa biltaket igen. Sedan blev det dusch och frukost hemma hos Oren innan vi valdoftande tog bilen in till Tel Aviv och centret. Dar vantade narmare en timmes mycket trevlig telefonintervju av Erik Winnfors, chefredaktor for VA-tidskriften Cirkulation.

En utomordentligt bra dag, precis vad jag behovde och jag mar sa jakla bra! :)